Hur möter vi framtidens behov av omsorg?

Allt fler blir allt äldre och i större behov av vård och omsorg. I samma takt närmar sig fler anställda inom vård och omsorg pensionsålder.
Inom fem år kommer personalbrist att råda.
Hur kan vi stärka kompetensbristen?

Frågan ställdes av Karina Uddén, chef för näringslivsutveckling vid Länsstyrelsen. Hon var en av en av flera talare som i tisdags bjudits in till ett dialogseminarium om regional kompetensförsörjning inom vård och omsorg som Äldrecentrum arrangerade.
Genom att presentera siffror från statistiska centralbyrån fick hon sambanden att bli tydliga. Fram till år 2020 kommer den totala efterfrågan på arbetskraft i Stockholmsregionen att öka till 200 000. I 147 000 av de framtida arbetstillfällena efterfrågas eftergymnasial utbildning.
-De yrken som är svårast att rekrytera är de som är mest könssegregerade, bland annat vård och omsorg.

Uddén pekade på paradoxen att Stockholmsregionen under 2020 kommer att ha en högre andel arbetslösa samtidigt som bristen på personal inom vård och omsorg kommer att vara stor.
-Vi kommer att behöva människor med rätt kompetens. Men det kommer övriga Europa också. Hur ska vi göra för att locka rätt arbetskraft? Hur ska vi bli attraktiva arbetsgivare? säger Karina Uddén.

Att få in rätt personal inom vård och omsorg handlade enligt henne om att skapa rätt förutsättningar för den framtida personalen att få en bra introduktion till arbetsmarknaden inom vård och omsorg. Det kräver en god integrering där såväl arbete, studier, personlig lämplighet näringslivet behöver samverka.
- Vi behöver få till en bättre matchning i bristyrken. Det behövs utbildningar som är anpassade efter behoven inom vård och omsorg och arbetet måste matchas med rätt personer, personer som har rätt kvalifikationer för att jobba inom vård och omsorg.

Detta gäller inte minst utlandsfödd personal som har svårigheter med det svenska språket.
-Av de totalt 57 000 anställda inom vård och omsorgspersonal i Stockholmsregionen är 36 procent födda utomlands. Att ge dem rätt förutsättningar att ta till sig språket är en viktig del. Det behövs en regional kompetensplattform där utbildning, arbetsmarknad och näringsliv arbetar tillsammans för att få till en bättre matchning.

Stig Nyman, ordförande i stiftelsen Äldrecentrum, samt äldre- och forskningslandsråd, instämde i resonemanget.
-Vi kommer att vara beroende av invandrad arbetskraft och vi måste se vilken vägledning som behövs, sa han och efterfrågade ett mer organiserat sammarbete mellan utbildning, arbetsmarknad och omsorg.

Två lyckade projekt som arbetat med såväl kompetensutveckling och integration av utlandsfödda medarbetare inom omsorgen är SpråkSam och ArbetSam. Båda projekten har riktat sig till dem som har sämst utgångsläge på arbetsmarknaden, anställda inom omsorg med låg utbildningsnivå och brister i svenska språket.  Genom att ta ett bredare grepp om problematiken fick båda projekten stor uppmärksamhet och skapade goda resultat.

-Det räcker inte bara att ha ett jobb för att lära sig språket. I SpråkSam flyttade vi ut vård- och SFI-lärarna till arbetsplatsen i stället för att flytta arbetstagarna till skolbänken. Lärarna fick anpassa utbildningen mot det behov som arbetsplatsen hade, säger Kerstin Sjösvärd och betonar att det gäller att ha ett helhetsperspektiv, att få hela arbetsgruppen att känna ansvar för språkutvecklingen och inte endast lägga över den på individen.
-Att ha ett stöttande och öppet förhållningssätt, där kollegor är införstådda i att det är svårt att lära sig ett nytt språk är viktigt. Den som vågar ställa frågor lär sig snabbare.
Två viktiga insatser projektet gjorde var att utbilda språkombud och reflektionsledare som stöttade deltagarna och medverkade i utvecklingen av arbetsplatsen.

Båda projekten är nu avslutade, men metoderna och resultaten är användbara i samband med nya utbildningssatsningar i regionen.
-Det tar tid att utveckla sådana modeller och det är många människor som ligger bakom det här arbetet. Men vad händer med modellerna och resultaten när projekten tar slut? Projekt är tillfälliga. Vad behövs för att få de ordinarie verksamheterna att implementera goda resultat och metoder från projekt. Hur ska nya strukturer för utbildning och arbetsplatslärande skapas?

Äldrecentrums direktör Chatrin Engbo (se översta bilden) levererade ett tydligt svar på den frågan.

-Man måste avsätta medel i den reguljära verksamheten. Man kan inte enbart sätta tilltro till stimulansbidrag. Då blir insatserna bara ett bloss.

 

Publicerad 2014-05-15
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 15 maj 2014 - 11:15 © Äldrecentrum

Film

Ett kort filmklipp från Kerstin Sjösvärds föreläsning finns Här

Kontakt

Kerstin Sjösvärd
Projekledare/Projekt Manager
Tel: 08-690 58 82
kerstin.sjosvard@aldrecentrum.se

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår