Delaktighet – en kärnfråga för alla med vård- och omsorgsbehov

På konferensen "Vi blir också äldre – livsvillkor för personer med utvecklingsstörning" var delaktighet, utbildning och riktlinjer centrala frågor. En vård där individen står i fokus och får bestämma så mycket som möjligt själv ska eftersträvas. Förutom ökad kunskap och utbildning för vård- och omsorgspersonal kan ett friare liv för äldre med utvecklingsstörning möjliggöras genom kognitiva, tekniska och fysiska hjälpmedel.

Conny Bergqvist, Klippanrådgivare på FUB, talade om oron över att kanske inte ha något att göra och bara bli sittande framför Tv:n efter pensioneringen och hur viktigt det är att känna sig delaktig och att ha ett arbete eller andra aktiviteter att gå till.

Wilhelmina Hoffman, geriatriker och direktör på Svenskt Demenscentrum, talade om vikten av en personcentrerad vård för alla som drabbas av en demenssjukdom. Hon åskådliggjorde också de vardagsproblem man ställs inför när minnet och tidsuppfattning försämras och hur man med enkla åtgärder, t.ex. genom form, färg och kontraster kan underlätta vardagen för någon som är demenssjuk.

Lars Sonde, utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och Boel Karlin, medie- och webbpedagog på Svenskt Demenscentrum håller tillsammans på och utvecklar en kostnadsfri webbutbildning kring åldrande, utvecklingsstörning och demens med stöd av Allmänna Arvsfonden. Utbildningen baseras på intervjuer med personer med utvecklingsstörning, anhöriga samt vård- och omsorgspersonal. Utvecklingsstörda drabbas oftare av demenssjukdom än andra. 

Margareta Lunde-Martinsson, leg. sjuksköterska och föreläsare i Smärtbojen Utbildning AB, föreläste om åldrande och psykisk ohälsa. Cirka en tredjedel av personer med utvecklingsstörning lider av psykisk ohälsa. Brukaren förväntas utan undantag att följa det schema som vård- och omsorgspersonalen har gjort upp, vilket inskränker den fria viljan. Kraven kan bli för höga på brukarna, vilket kan medföra att man mår sämre. Ibland behövs det medicinska insatser, men ofta kan situationen förbättras genom arbetssätt, förhållningssätt och delaktighet.

Jan Pettersson, nybliven pensionär med en funktionsnedsättning, berättade om "Livet efter guldklockan". Vad ska man göra då? Han framhöll hur viktigt det är att vara aktiv och att fortsätta ha en fot i arbetslivet. Jan arbetar bland annat med barn. Han hyllade också vård- och omsorgspersonalen som han tycker gör ett fint arbete.

Jeanette Engeland, projektledare i Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse samt Ph.D-kandidat vid NTNU (Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet), Trondheim, föreläste om ett värdigt liv som pensionär – även för personer med utvecklingsstörning. I Norge är detta område ännu outforskat så Jeanette fick börja från början. I en jämförelse mellan Sverige och Norge konstaterar hon bland annat att man behöver öka dagverksamheten för utvecklingsstörda i Norge, detta genom att lagstadga om dagverksamhet så som man har gjort i Sverige. Jeanette menar också att individen måste stå i centrum och få göra egna val, vilket möjliggörs av god kunskap hos vård- och omsorgspersonal.

Monica Rydén, leg. arbetsterapeut och utredare på Myndigheten för delaktighet, berättade om olika kognitiva, tekniska och fysiska hjälpmedel, bland annat en "Handy" som har liknande funktioner som en mobiltelefon och vars programvara är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Olika typer av bildstöd är jättebra bland annat för att försöka få in "det egna valet" men det används för lite, exempelvis inom demensvården. Ett annat praktiskt verktyg är en kamera vid ytterdörrens titthål så att man enkelt kan se vem som står utanför dörren. Andra exempel är GPS-larm och trygghetslarm som bidrar till att man kan röra sig fritt. Vid sömnsvårigheter kan man prova med ett "tyngdtäcke" istället för att ge sömnmedicin. Appar kan ge olika typer av stöd, bl.a. tidsstöd och sinnesstimulering. Tydlig märkning och färgkoder är andra hjälpmedel som med fördel kan användas i bostaden. Monica efterlyser bland annat ökad kunskap om vad som behövs, fler innovationer, riktlinjer för kognitiv tillgänglighet och att man ska tänka in detta när man bygger bostäder etc.

Gunilla Birkestad, inspiratör och grundare av Skola för beröring, talade om beröring som dörröppnare. "Nyckeln till livet är beröring och närhet." Beröring kan medföra att gamla minnen kommer fram och hjälpa till med att få igång ett samtal. Taktil stimulering kan öppna dörrar till smärtlindring, prat, drömmar, liv, död, bekräftelse och glädje.

Moderator Ida Kåhlin med flera summerade dagen genom att framhålla att delaktighet är viktigt för alla i alla åldrar. Hon talade även om vikten av att skapa en formell kultur kring åldrande och utvecklingsstörning, men också om behovet av konkreta riktlinjer och policydokument.

Arrangörer var Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) i samverkan med Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Forum Carpe.

Publicerad 2016-11-30
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 01 december 2016 - 17:59 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår