Demens

Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige bland personer över 60 år. Risken att drabbas ökar kraftigt med ökad ålder; bland 60-åringar är förekomsten av demens låg men bland personer 95 år och äldre har ungefär hälften en demenssjukdom. Antalet personer med demens ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, på grund av att vi lever längre nu jämfört med tidigare. Däremot visar förekomsten av demens inom respektive åldersgrupp inga tecken på att öka, snarare tyder forskningen på en viss minskning. Faktorer som förbättrad kontroll av vaskulära sjukdomar och riskfaktorer och ökad utbildningsnivå i befolkningen i stort verkar skyddande för utvecklandet av demens. Samtidigt finns det en risk att vår stillasittande livsstil med begränsad fysisk, mental och social aktivitet kan komma att påverka hälsan negativt. I framtiden kommer det att ställas stora krav på anhöriga och samhällets institutioner som ska ge vård och omsorg till alla demenssjuka.

Alzheimers sjukdom
Den vanligaste formen av demens är Alzheimers sjukdom – över 60 procent av de demenssjuka diagnosticeras med Alzheimers. Vid denna form av demens förtvinar nervcellerna i hjärnan, vilket leder till försämrat minne, språk och andra kognitiva förmågor. Ca 15 procent av de med demens har så kallad vaskulär demens. Denna demenstyp orsakas av förändringar i blodkärlen, vilket påverkar blodförsörjningen i hjärnan. En blandning av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens är också vanlig, särskilt hos de allra äldsta.

Intellektuella funktioner försämras
Gemensamt för alla demenssjukdomar är att intellektuella, känslomässiga och praktiska funktioner försämras. Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är att det episodiska minnet börjar svikta. Personen får svårt att lära in ny information och kommer ofta inte ihåg vad som hände igår eller för en stund sedan. Så småningom drabbas det flesta kognitiva funktioner. Vaskulär demens uppkommer ofta som en följd av en eller flera infarkter i hjärnan. Beroende på var i hjärnan infarten ägde rum kan olika funktioner drabbas.

Bra för hjärtat – bra för hjärnan
Forskning från bland annat Äldreforskningens Hus visar att alla former av aktivitet är bra för hjärnan. Ett liv med fysiska, intellektuella och sociala aktiviteter kan sannolikt bromsa sjukdomsutvecklingen. Relaterat till detta pekar också ett flertal studier mot att det som är bra för hjärtat (exempelvis motion), också är bra för hjärnan.

Inget botemedel än
Demens går idag inte att bota men det finns läkemedel som kan bromsa den kognitiva nedgången i den tidiga demensfasen. Vi vet också mer idag än tidigare om vilka riskfaktorer och friskfaktorer som kan leda till ett bra åldrande. Medfödda genetiska faktorer påverkar hur vi åldras men även miljöbetingade faktorer, exemeplvis livsstil, som vi själva kan ha kontroll över påverkar risken för demens. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 11 december 2015 - 11:34 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår